En mammas tankar

För snart 2 veckor sen fyllde vår lille prins år! Tänk att det är två år sen han föddes... Lite svårt att förstå faktiskt!
I alla fall så blev det en otroligt lyckad födelsedag och han var så lycklig över alla bra presenter han fick. =) (Det var faktiskt bara bra presenter!)
Vår älskade 2-åring har blivit så stor och han pratar en massa - hälften så man förstår och hälften så man inte förstår. ;) Det är så roligt att se hans utveckling och hur mycket det är som händer på så kort tid! Han är ingen liten bebis längre, (det var väl i och för sig länge sen han var det...) Nä, han är en stor 2-åring!!!


2 dagar gammal... OCh en stooor snutte! :)


2 år!!! Paketöppning i mammas o pappas säng.


Rolig present!


Tjohoooo!!!


En annan rolig present!


Bollarna till lilla bollhavet från moster! =)


Två år gammal... Och snutten inte alls så stor. ;)

Imorgon begravs min älskade farmor... Jag bävar verkligen för begravningen. Önskar att det vore imorgon kväll nu och att allt vore över... :(

Jag har alltid varit väldigt mån om mig själv och mitt utseende...och tränat en hel del (i perioder väldigt mycket). Styrketräning har varit och är min stora passion!!! :) Jag älskar att verkligen köra slut på musklerna totalt under ett pass! 
Nu har jag ren och skär ångest över att jag inte tränar!!! Jag kom igång så himla bra i vintras och mådde jättebra av det, men när bebben i magen kom till så blev det inge mer... Jag är så rädd om pyret att träningen får ligga i vila. Men jag mår dåligt av det... :( Inte blir det bättre av att Johan tränar som en tok nu och att även många andra kommit igång.
Jag vet att jag har en anledning till att inte träna och det är ju därför jag inte gör det, men usch va jag har ångest!!! Och jag vet att jag skulle kunna ut och promenera, men jag blir ju så himla slut. Att gå runt i Ransby är jobbigt - redan!!! =/
När bebben är född då j-vlar är det jag som ska komma igång igen och det stenhårt!!! Jag ska komma i form igen och få tillbaka min vältränade (ja, ganska i alla fall) kropp!   

Farmors födelsedag 071223

En farmor

När pappa vill ha råd
har farmor ofta svar
för hon kan ösa ur
all kunskap som hon har.

Hon ställer ofta upp
när kaos hopar sig.
För barnbarn gör det svårt
att bara säga nej.

När barnbarn växer upp
finns farmor där som stöd.
Sin kärlek och sin tid
hon ger i överflöd.

Och fast det sällan sägs
är tacksamheten stor
att ha en sådan skatt
som pappas goa mor.

Min älskade farmor är borta... I tisdags lämnade hon oss alla... Jag har inga ord för min saknad...
Idag var vi och såg henne i kistan. Hon var så olik sig och det kändes så jobbigt att se henne ligga där, men jag är så glad att jag fick ge henne en sista klapp på kinden och hälsa henne från Teo. Nu kanske jag kan förstå att hon är borta...
Älskade, älskade farmor - vila i frid!

Nu är det riktigt länge sen jag skrev... Men mina tankar har varit fyllda av så mycket att jag inte haft ork att blogga. Dessutom har jag inte kunnat blogga om det mina tankar varit fyllda med heller... ;) Men nu, äntligen, kan jag skriva av mig! =)

Lilla du
Lilla du därinne
Jag undrar så vem du är
Att jag vet så lite om dig
fast du redan är här

Är det dina tår jag känner?
Är det ditt hjärta jag hör slå?
Är det sant att du har ögon och naglar
och en mage att pussa på?

Jag vet så lite om dig
fast du redan är här
Men jag älskar dig som tokig
vem du än är!

Japp, Teo ska bli storebror! Jag ska bli mamma till ett mirakel igen och det känns helt underbart!!!
Jag längtar så efter vårt lilla pyre och fattar inte hur jag ska stå ut all denna tid som är kvar... Men tiden går ju så himla fort och snart sitter jag där med h*n i min famn! =)
För nästan två veckor sen var vi på ett lite tidigare UL och fick se vårt lilla mirakel vinka åt oss. Gissa om man blir helt överlycklig?! En stolt mamma och en stolt pappa strålade när vi gick ut från sjukhuset med den lilla bilden i vår hand!
Tänk att det växer ett liv i min mage igen!!! =)

1. Stänger du av mobilen när du sover? Nej

2. Vem såg dig senast naken? Johan

3. Hur såg du ut på högstadiet? Hmm...lång, smal, inga kurvor alls, page och glasögon. Nice! ;)

4. Hur kommer du se ut om tjugo år? Oj, som nu fast äldre kanske!

5. Hur var du på dagis? Gick aldrig varken på dagis eller hos dagmamma.

6. Hur är du att ha som arbetskamrat? Bra...hoppas jag.

7. Har du celluliter? Tror inte det...

8. Biter du på naglarna? Nej, men om det blir nån flik på skinnet brevis orkar jag inte låta bli den.

9. Har du något handikapp? Min närsynthet...

10. Är du rädd för att få hängbröst? Har aldrig tänkt på det faktiskt...

11. Tror du att gud är en man eller en kvinna? Om nu gud finns, så tror jag faktiskt att det är en...man...

12. Svär du? Ja, det händer. Alltför ofta oxå...

13. Är du trevlig mot Jehovas Vittnen? Ja det tycker jag väl.

14. Hur homo är du på en skala 1-10? Ehhh...väldigt hetero!!!

15. Tror du på utomjordingar? Njae...vet inte...

16. Om du var tvungen att välja en maträtt som du måste äta varje dag livet ut, vad väljer du? Rotmos och fläsklägg!

17. Vilken mat är den största missen att bjuda dig på? Sushi eller riktigt stark mat.

18. Har du blivit arresterad? Nej!

19. Ljuger du? Inte ofta alls. Någon vit lögn är ok ibland. 

20. Har du kysst en polis? Inte än, men det dröjer inte sååå länge till. ;)

21. Är du rädd för Securitasvakter? Nej

22. Har du någonting att dölja? Nej...det tror jag väl inte... Eller det beror väl på vem man ska berätta vad för kanske...

23. Vad har du på din nyckelknippa? Nycklar och en liten tiger

24. Är du/har du varit gift? Japp, det är jag!

25. Skulle du gå upp klockan tre på natten för att hämta pojkvännen/flickvän från krogen? Ja det skulle jag nog...

26. Kan du laga cyklar? Nej, tror jag inte...

27. Kan du fixa med bilar? Nej, tror knappt jag kan byta däck själv.

28. Brukar du köra om? Ja, alltför ofta!

29. Kan du baka bröd? Jo då, om jag vill och har lust!

30. Vet du hur man frostar av en frys? Ja, tror jag väl... Man stänger av knappen och ställer upp dörren...

31. Vilken tv-serie skulle du helst leva i? Desperate housewives. Älskar deras hus!

Nu har jag inte skrivit här på jäääätelänge, men jag har så himla fullt upp både med saker att göra och ssaker att tänka på... Så bli inte förvånade om jag inte skriver på länge.

Malin har en ny utlottning på sin blogg! Man kan vinna en blomstercheck (och om man vinner kan man köpa sig en härlig vårbukett och drömma om våren). =) Så gå in på bloggen och häng på du oxå!

Veckan som ligger framför mig känns oerhört lång...
Idag åkte Johan till kungliga huvudstaden och kommer inte hem förrän torsdag natt. Känns som en hel evighet dit! Måste försöka hitta på saker för att fördriva dagarna, ja förutom jobb då... Imorgon tänkte jag och Teo hälsa på syster yster, om hon nu har tid för allt pluggande. På tisdag ska vi nog faktiskt sova i Backa... Kunde väl vara skönt att bli ompysslad av mamma och pappa! ;) Onsdag har jag inga planer för än. Torsdagen är späckad - konferens och sen föräldramöte och så kommer Johan hem! =)
Så veckan kommer nog ganska så snabbt ändå... Ja förrestendet, det gör ju alla veckor...om jag bara tänker efter!!!

...underbara kollegor??? Idag är jag så glad att jag har de kollegor jag har!!! =)

Idag har vi varit och hälsat på världens vackraste bebis... Ja, förutom Teo då förstås! ;) Han var så underbart vacker med mycket hår!
"Bebisen", som han fortfarande kallas, är Marias & Lars son som föddes i tisdags morse. Karolina var en mycket stolt storasyster och ville gärna visa upp honom. =)
Jag snosade och gosade som mycket jag bara kunde!!!

Fick en kommentar när jag skrev om att vara omtyckt och kände att jag måste förtydliga lite så att det inte låter som att jag är en känslokall person. ;) 
Kommentaren lyder så här: 

Prata med den det gäller, misstag gör alla men man måste reda ut varför det blev som det blev... speciellt om man gjort det i jobbet... privat kan man vara omtyckt eller inte o tycka att "det är andras problem om de inte gillar mig" men i jobbet ska man nog inte resonera så...
Det jag bara snabbt ville förtydliga var att jag inte skrev i mitt inlägg att "det är andras problem om de inte gillar mig" och att jag självklart inte tänker så i jobbet heller. Där gör man sitt bästa vem det än gäller! =)

Hoppas du anonyme förstår hur jag menar! =)

(Bild lånad från Blocket)

En sån här vill jag ha!!! Den skulle passa perfekt i vårt kök! Så om nån har en vit kökssoffa med lådor köper jag den gärna!!! =)

Jag är en person som vill att alla ska tycka bra om mig. Jag tycker inte om konflikter och mår fruktansvärt dåligt om jag hamnar i en sådan. Jag går och ältar vad jag gjort för fel, hur jag skulle gjort för att ha undvikit konflikten och hur jag skulle kunna ställa allt till rätta. Sen så beror det ju självklart på hur nära personen står oxå...
Att vara så här är inte lätt när man har det jobbet man har... Man måste vara beredd på att man kan hamna i konflikt med både elever och deras föräldrar. OM just detta händer tar jag oftast på mig alldeles för mycket, fast det kanske inte alls är jag som är den stora boven, och då går jag och mår dåligt lääääänge!
Just nu går jag fortfarande och funderar på en konflikt jag hamnade i för flera månader sen. Jag mår inte alls bra av det som hände... Som sagt så är jag ju den som vill vara omtyckt! Tyvärr är det ju bara att inse att man inte kan vara omtyckt av alla och att man ibland också faktiskt gör misstag! Alla gör misstag!!!
Men livet går väl inte under för att man hamnat i en konflikt och inte är omtyckt av alla...fast det kan kännas så ibland... =/